Hösten är här, med allt som tillhör....
Ja..hösten är här även om det inte är så kallt.
Och vintern närmar sig ..men det gör även sommaren.
Man kan välja hur man vill se på det.
Jag är ingen älskare av höst och vinter.
Föredrar sol och värme.
Och speciellt nu så längtar jag till värme.
Har varit hemma över en vecka med världens förkylning.
Och den verkar inte vilja släppa.
Fick mig i allafall en känsla av meddelhavet.
Nässköljning i saltvatten, det närmaste Meddelhavet jag kommer.
Det gäller att undvika kallsupar bara.
Tog mig en promenad idag.
Och i morgon har jag tänkt gå och jobba.
Har testat negativt och feberfri sen några dagar.
Det är väl orken som kan vara si så där.
Har ju i princip bott i soffan och sängen en vecka.
Det är ju tur man har tv och dator.
Igår var det ju både hockey och fotboll med positivt resultat.
Ja dagarna rullar på..
Det är så ofattbart att tiden går så fort.
Förr såg man på barnen att åren gick,
nu ser man det på barnbarnen.
Och jag är så tacksam för att jag får uppleva det.
Att få följa dem i sin utveckling.
Det värmer hjärtat oerhört mycket.
Ja hjärtat svämmar över av all kärlek, tacksamhet och glädje.
Och jag vet att jag tjatar om det.. men så är det.
Jag har gått igenom och ältat mitt liv många gånger.
Vad skulle jag gjort annorlunda?
Vad kunde jag gjort annorlunda?
Det är mycket jag ångrar att jag inte gjort annorlunda.
Men jag har alltid försökt ha mina barns bästa i tankarna.
Tiden med dom och kärleken till dom har alltid varit prio.
Att jag inte alltid kunde ge det materiella kändes hemskt då.
Men idag kan jag se på det med andra ögon och vet att
kärleken och tiden, att finnas där när de behöver, är viktigast.
Att försöka ha ett öppet hjärta och ställa upp för andra är bra.
Men det får inte bli på bekostnad av en själv.
Och tyvärr så har jag varit i den fällan ett par gånger.
Det har påverkat mig och säkerligen mina barn.
Men idag är jag den jag är tack vare allt som varit.
Och jag älskar mina barn och barnbarn över allt annat.
Tack för att ni finns !!
Vad gör man då när man hamnat i en livssituation som inte
är bra av en eller annan anledning.
Det finns massor av olika självhjälpsgrupper som är bra.
Diskussionsforum för olika "problem".
Men jjag stoppade huvudet i sanden.
Blundade för problemet.
Pratade inte om det.
Då sa kroppen i från och jag fick superbra hjälp via min HC.
Jag blev remitterad till en medberoendebehandling.. så bra!!
Att få aha upplevelser.
Att känna igen sig.
Att få verktyg till att hantera.
Att inse att man inte är ensam.
Ja , jag kan räkna upp massor med olika punkter.
Och alla dessa gjorde att jag förstod.
Jag vet också att jag kan stå på egna ben
och sätta mig själv och mitt mående först.
Oj så djupt det här blev då.
Nu hoppas jag ni är rädda om varandra.
Och kom ihåg..
Man kan aldrig förändra en annan människa.
Men man ska heller aldrig "sälja sin själ".
