Så var det fredag igen då.....

 Det blev en kort arbetsvecka för mig.
Och nu är det redan fredag.
 
Den senaste veckan har väl varit rätt omtumlande.
Jag mötte min egen rädsla kan man väl säga.
Ett vanligt besök på sjukhuset resulterade i en veckas vila
och medicinering.
Har man alltid haft lågt blodtryck..
Ja så lågt att man svimmar när man reser sig
då kommer det som en chock när man får höra att blodtrycket är högt.
Blev 4  besök på fem dagar och en veckas vila.
Nu blir det en ny kontroll nästa vecka.
Det har sjunkit, men inte tillräckligt.
Eftersom jag ska in och opereras, så måste blodtrycket ner.
Jag blev rädd, nå så in i vassen.
Och sen när man får mixade signaler... då snurrar det i knoppen rejält.
Du ska vila, motionera, dricka mycket, jobba om du orkar
och ät Alvedon för huvudvärken.
Jag blev omskakad och påmind om hur skört livet är.
Nu väntar kampen med nikotinet.
Måste sluta röka ju..
Ska få hjälp med akupunktur och avslappning..
Håller alla tummar och tår för att jag ska klara av det.
 
Ja nu är det helg och jag ska bara mysa.
Jag är så tacksam för mitt liv och allt jag har.
och jag vet att jag tjatar om det.
Men det är ack så viktigt.
Det är så lätt att fastna i negativa tankar.
Att vara avundsjuk på vad andra har.
Tänk om alla kunde vara tacksam för det man har.
Vad många glada människor man skulle möta.
                               
 
 
 
 
                                                      
 
Jag har lärt mig så mycket om mig själv de senaste åren.
Har vågat tagit tag i saker på ett annat sätt.
Visst har det varit tufft många gånger...
Men det har varit värt det.
Jag har haft ett enormt stöd runt mig.
Att tro att man kan dölja saker för sin omgivning är att lura sig själv.
Alla känslosvängningar känns ju av.
Barn är experter på att "läsa av" sina föräldrar.
Om man inte tar ansvar för sig själv utan går och mår dåligt.
Då mår ju resten runt omkring en också dåligt.
Tyvärr så är det så många som tror att dom gör det bästa
för sina barn genom att stanna i dåliga ohälsosamma förhållanden.
Mår du dåligt så mår dina barn dåligt.
Lätt att säga med facit i handen.
Men det är aldrig försent att börja om.
 
 
 
 
 
 
                                                                              
                           
                                                                                                   
 
 
 
 
 
 
 
 
RSS 2.0