Julstressen är i full gång över allt.

Men jag tar det i min egen takt.

Har  tittat på julkartongerna och funderat på om jag ska

dra i gång pyntandet idag eller i morgon.

 

 

Snögubben är i alla fall framme och lyser upp lite.

Men när det inte är någon snö så har man liksom ingen julfeeling.

Det är ju nästan vårvärme ute.

 

Sen är kroppen och jag osams.

Att gå med värk ständigt är skit jobbigt.

Och värktabletterna blir man ju dum i huvudet av.

Visserligen lär man sig att anpassa sig.

Jag tycker mer synd om de som är närmast mig.

Får för mig att jag blir lite sur och grinig.

Och som jag sagt förr, så blir den sociala biten lidande.

Man följer inte med på allt och blir väldigt hemmakär.

Sen tycker jag numera att det är så mysigt och skönt

att "bara vara" hemma.

Att känna lugn och harmoni och slippa oro.

Något jag önskade att alla fick uppleva.

Då är det också lättare att ha ont i kroppen.

Det kunde ju varit mycke värre.

Man lär sig som sagt att leva med sig själv.

 

Igår tänkte jag mycket på mina barn.

Deras farmor begravdes och jag vet att det var tufft för dom.

Livets gång kan vara jobbig på många sätt.

Men tyvärr är det ju något vi alla drabbas av förr eller senare.

Mitt modershjärta är överfylt av kärlek till mina ungar.

Det vet dom och dom vet också att jag alltid finns där

när de behöver.

                   

 

I morse pratade vi om traditioner man haft.

Och så var det ju när barnen bodde hemma.

Den tomten skulle stå där, pepparkakshuset där osv.

Nu blir det nya traditioner för både mig och dom.

Det är ju första julen jag inte bor med någon av dem.

Nu skapar jag och kärleken nya traditioner.

Och barnen skapar sina egna.

Jag har minskat ner på pyntandet,

men har ju i förrådet om jag drabbas av julhysteri!!

 

Jag konstaterar att jag är en lyckligt lottad männsika.

Allt det jag gått igenom har ju format mig till den jag är.

Det är ju det som gör att jag nu lever i harmoni med mannen i mitt liv.

Jag har vunnit högsta vinsten!!

Jag önskar alla fick känna så.

Ärlighet föder respekt och förtroende.

Blanda det med kärlek, ömhet, humor och ännu mer kärlek!

Att prata med varandra är viktigt.

 

 

 

Var rädda om varandra!!