Idag är det en bara vara dag.

Har legat i en höstförkylning med feber och hosta,

men är på benen igen nu.

Fast det blir en dag av bara vara.

Lite småpyssel hemma, men inga större utsvävningar.

 

På facebook dyker det ibland upp "dina minnen".

Lästa ett inlägg som jag skrev för precis 2 år sedan.

 

 

Tiden går så fort och man bara liksom sveps med.

Det slog mig vilken utvecklings kurva jag haft.

Att våga erkänna för sig själv och andra att man är "medberoende".

Insikten och "aha" känslan som kom vid varje MB-träff.

Styrkan jag fick genom det.

Tacksamheten jag känner, till läkaren som i princip "tvingade" mig dit.

Hur jag ifrågasatte varför.

Men det förändrade mig totalt.

Jag fick också hjälp att bearbeta mina skuldkänslor som jag hade

i första hand gentemot barnen.

Hjälp att förstå att jag inte bar skuld i det hela.

Hjälp att förstå att jag var värd att ha ett bättre liv.

Att jag var viktigt!!

Alla jag pratar med, som är i likadan situationer som jag var,

rekomenderar jag verkligen att söka hjälp, för sin egen skull.

Du kan aldrig förändra en annan mäniska

bara dig själv.

Och du kan förändra ditt liv så att det blir bra för dig.

Det kan vara svåra och jobbiga beslut.

Men det blir så mycke bättre när man väl tagit steget.

Och har man barn så är det extremt viktigt att göra en förändring.

För förälderns mående påverkar  barnen,

även om man tror att man håller dom ifrån det.

Ja, barn ja.

Tänk vad många barn det är som lever i extrema förhållanden.

Barnen är det viktigaste vi har, dom måste vi värna om.

Jag är så oerhört tacksam för mina barn.

Nu när de är vuxna och har sitt eget så kan jag känna mig oerhört stolt.

Jag har aldrig kunnat ge dem "guld och gröna skogar"

men jag har alltid funnits där för dem och gett det jag förmått.

När jag hör andra som berättar om bråk med sina barn,

där de blir kallade för både det ena och det andra,

så känner jag mig ännu mer tacksam.

"Du är dum mamma" är nog det värsta som sagts direkt till mig..

En massa gap och skrik har inte existerat.

Inte heller kränkningar på någe sätt.

Nu känner jag mig ännu mer stolt.

Kärlek, respekt och tillit

är viktiga ingredienser i alla typer av förhållanden.

Var rädda om varandra.