Jag har haft en lång underbar ledighet.

Varit mycket med mor och far.

Umgåtts med familjen och vänner.

Solat och badat och latat mig.

 

 

 

 

En del pratar om "jobbångest"

Jag ser fram emot att börja jobba igen.

Har tjuvstartat lite hemma.

Gått igenom nya böcker som ska beställas till höstterminen.

Knåpat på en tävling jag ska ha i bilioteket.

Sen ska det bli så roligt att träffa alla härliga arbetskamrater.

Ett nytt spännande läsår väntar..

 

Att vara ledig länge oc ha tid för sig själv är härligt.

Men det kan oxå vara jobbigt, speciellt när man är som jag är.

Jag har en tendens att tänka mycket och analysera

massor när jag är själv.

Plocka ner mig själv i småbitar och

försöka förstå mig själv.

Det finns så många varför och hur i mitt liv.

Men en sak är säker...

Jag har lärt mig mycket om mig själv.

Den största rädsla jag har haft är rädslan för konflikter.

Jag är hellre tyst och lider än bråkar.

Men nu är det slut med allt sånt.

Jag har liksom gjort ett nytt avstamp i mitt liv,

Och jag mår så bra inombords nu.

Jag har haft tid att "hitta tillbaka till mig själv".

 

 

Det finns säkert mycke jag kunnat sagt eller gjort annorlunda genom åren.

Men just tackvare allt jag sagt och gjort,

ja tackvare allt jag gått igenom,

så är jag den jag är i dag.

 

Jag har tre härliga ungar, en härlig "svär-dotter", en härlig  "svärson"

och två underbara  barnbarn .

Jag har inte alltid kunnat ge barnen de saker  dom önskat.

Men min villkorslösa kärlek har dom haft.

Jag har alltid funnits där med en öppen famn.

Ja..jag har alltid varit närvarande.

För mina barn har alltid varit det viktigaste jag haft i mitt liv.

Helt plötsligt så är de vuxna och har sitt eget liv.

Men de är för alltid mina barn

och jag finns här för dom nu oxå.

Tänk på det!

Var närvarande !

Inga materiella ting kan ersätta närheten och kärleken.

Och tiden bara spinger i väg.

Helt plötsligt så är dom vuxna.

Då inser man att man har åldrats själv.

Även om det inte känns inombords.

 

Ta nu hand om varandra!