I går var vi iväg till Sandviken på cruising.

Alltid lika roligt.

Massor av fina bilar och mycket folk .

Men hua så kallt det blev.

 

Såg flera av mina gamla klasskamrater från grundskolan.

Men lustigt nog känner de inte igen mig.

Tanken går då till skolträffen för några år sedan.

Gick fram till min klass jag gått med från åk 1 och till halva åk 8.

De kände inte igen mig och undrade om jag kunde bevisa att det var jag.

Jag fick frågan "Inte var väl vi dum mot dig när du gick i vår klass"

Jag ställde en mot fråga.

"Varför ställer du den frågan till mig?"

Fick inget svar utan fick ännu en fråga.

"Har du skönhetsopererat dig?"

Vilka puckon alltså!!

"Jag är samma människa på både ut - och insidan",

det var det enda jag kunde svara.

 

 

 

 

Idag är det mors dag!!

En dag jag har blandade känslor för.

Inte för att jag inte vill fira min underbara mamma Karin.

Och att bli firad själv har jag väl egentligen inget emot.

Men jag har på senare år "befriat" mina barn från att känna

att de måste fira mig just idag.

Dels så fyller jag ju år 12 dagar före morsdag,

och sen för att de inte ska behöva kuska runt till

alla mammor som är inblandade.

Jag är deras mamma alla dagar året om.

Vi kan träffas vilken dag som helst för att fika och umgås.

Jag är lyckligt lottas som fått så fina barn.

 

 

 

Men den största orsaken till att jag är kluven inför mors- och farsdag,

det är alla barns som kanske inte har kontakt med sin mamma och pappa.

Under åren då jag arbetat med barn så har man upplevt det.

Barn som blir ledsna när de hör och ser andra barn "förbereda"

genom att kanske göra kort eller måla en bild.

Barn som verkligen längtaar efter en relation till en förälder.

Barn som längtar efter att bli "sedda" av en förälder.

Ja, nu vet ni orsaken till min kluvenhet.

 

Jag har vuxit upp i ett kärleksfullt hem.

Men en mor och far som alltid funnits där.

Det är något jag är tacksam för varje dag.

Jag har också fått 3 barn som jag gett all kärlk och tryggeht

som jag kunnat.

Det har kanske inte alltid funnit ekonomi till allt man skulle vilja ge.

Men jag har alltid funnits där och ställt upp.

Tyvärr är det många som inte får den möjligheten.

Här och nu det vet vi att vi har.

Det som varit kan vi inte påverka.

Men det äldrig försent att förändra.

Vi kan bara Förändra oss själva .

Och det är bara jag och du som betämmer hur vi vill leva.

 

Ha en fortsatt härlig söndag!!