Så var det redan mitten av mars.

Tiden bara springer fram och snön tar inte slut.

Det är länge sen jag skrev något här.

Har varit så trött när jag kommit hem så ingenting har blivit gjort.

 

Har klarat av två förkylningar på en månad.

Missade Maltes två års kalas.

Sen blev jag sjuk på sportlovet och har snorat och hostat sen dess

Och det påverkar ju också tröttheten.

 

Så nu vill jag ha vår, sol och värme.

Och det går ju i allafall åt rätt håll.

Snart så är det sommar.

 

Jag längtar verkligen efter sommaren.

 

Om två månader så kommer dagen jag har ångest för.

Varje gång det är en nolla inblandad i min födelsedag

så infinner sig ångesten som ett brev på posten.

Jag har ju precis vant mig vid att säga att jag är något på 50.

Nu ska siffran höjas igen... hua.

Jag vet inte varför det känns så... 

Tur att jag inte känner mig äldre inombords.

Men men.. ja ja, det är bara att gilla läget.

Bara att acceptera att man blir äldre.

Men det är svårt.

Skulle vilja dra i bromsen, så inte tiden går så fort.

 

Annars är väl allt som vanligt.

Jobba, äta och sova...

Men framför allt njuta av livet.

Att vara tacksam för allt man har.

Även det lilla.

 

Är det något jag lärt mig genom åren, 

så är det att leva här och nu.

När man gått igenom olika perioder

som varit jobbiga och som dragit ner en.

Så vet man att det kan bara bli bättre.

Det som har varit har så klart format en till den man är idag.

Men jag vet att jag aldrig skulle göra om de misstagen.

 

Och man kan aldrig ändra på någon annan.

Man kan bara ta ansvar för sig själv  och förändra sig själv.

Att ta ansvar för sitt eget liv är det bästa man kan göra.

Då mår man bra och det smittar av sig på andra.

Att börja dagen med ett leende kan göra någons dag.